Ibland bara strular det

I helgen fixade jag och min snälla pappa upp stuprännan över altantaket så stackars blommorna i rabatten nedanför slipper bli avknäckta när det regnar. Allt som bara kunde strula gjorde just det. Först skulle vi göra hål i rännan för stupröret, men det var inte det lättaste utan plåtsax. Så pappa fick såga för hand och det tog sin lilla tid. Sedan skulle rännan på plats och vi inser att den kommer att gå under altantakets kant så allt vatten kommer att forsa över rännan. Mycket lönt då att sätta upp den... Så det blev till att såga igen för att skruva fast extra träklossar för att få stuprännan längre ut. När vi sedan äntligen fick upp rännkrokarna och skulle sätta dit rännan inser vi att det inte går! Det är fel sorts krokar. Och ändå har jag (trots hjälp från butiksbiträde) varit och bytt dem en gång innan. Det är för sent på dagen för att åka och byta dem, så vi får lägga ner projektet för att fortsätta nästa dag. När vi är och bytar krokarna funderar jag på varför man väljer ett yrke där man ska stå i kassa och vara trevlig mot folk, när man inte vet hur man ler och ser totalt uttråkad ut. Tjejen i kassan såg ut som om hon blivit tvingad att stå där! Och så hade hon mage att börja tjafsa som att det fattades ett kvitto för förra krokbytet. Det fanns bara ett returkvitto. Då sa jag att det inte är mitt fel om förra biträdet slarvat. Då gick hon med på att jag fick byta krokarna utan att behöva betala. De nya krokarna var lite dyrare så jag fick lägga hela 26 kr emellan :-D

Hemma var det dags för pappa att såga i metall igen då krokarna behövde kortast ner. Sen fick vi äntligen upp dem och rännan gick att sätta dit. Nästa projekt var att sätta dit stupröret och det var också lättare sagt en gjort. Vad gör dem för idiotiska grejer nuförtiden. Pappa konstaterade att det var bättre förr :-) När vi är stolta över vad vi gjort kommer maken hem och konstaterar att vattnet kommer att hamna utanför rännan. Vi provar och visst sjutton hade han rätt! Hälften av vattnet rann utanför rännan. Suck. Maken fick snilleblixten att såga bort en bit av altantaket med sticksågen. Detta resulterade i att taket gick sönder en bit. Så det var bara att ta loss takskivan, vända på den så att den hamnade under översta takskivan och skruva fast igen. Väldigt retligt att behöva se en trasig takbit när man bytt till ett sprillans nytt tak... Nu finns det gamla skruvhål som ska tätas för annars kommer det att läcka in likförbaskat när det regnar. Sedan blev det till att såga ännu mer metall för pappa, för att korta ner krokarna ytterligare och så höjde vi rännan. När vi provade att spola vatten kom det fortfarande lite över rännan, men det struntar jag i! Huvudsaken är att det finns en ränna där så att inte altankanten behöver bli blöt när det regnar.

Igår skulle jag sätta upp gardinerna på altanen igen. Har inte varit någon idé när det inte funnits någon stupränna. Fästena till två av de tre stånghållarna var borta, fick göra nya av spillbitarna från rännkrokarna och sedan borra nya hål till skruvarna med metallbort, första borrstiftet gick av när jag äntligen vågade byta till skruvdragaren istället för handborren. Hittade ett nytt stift, men då började strömmen ta slut i skruvdragaren! Fick borra sista hålet med handborren likförbaskat. Det tog en bra stund att fixa upp gardinerna. Extra jobb när jag satte två gardinkappor åt fel håll. Snyggt när hälften har rätsidan utåt och hälften avigsidan. Stånghållaren i mitten ville inte sitta fast utan var på väg ner. Fick göra en provisorisk lösning. När jag var klar hann jag bara äta lunch och sedan var det dags att hämta Noel. Och jag var så trött att jag ville lipa :-/ Senare på dagen när jag letade efter något i verktygslådan hittade jag självklart en av fästena till stånghållarna! Så jag skruvade dit den i mitten och äntligen satt gardinstången stadigt på plats. Så NU är det gardiner på altanen igen. Skönt att kunna stänga för så att ingen ser in.

Idag ska jag lacka altanbord samt soffan. Vad ska jag gissa på? Tappar hela lackburken i golvet? Hmm, lika bra att lägga plast under på hela golvet så att jag är garderad :-D Jag ska även gräva ner marksten på framsidan. Gissar på en jättestor sten på sådär tio kilo när jag nästan grävt tillräckligt djupt :-D Jag ska sätta upp skivor vid altanväggen mot utsidan så att vi slipper få in skräp mellan plankorna. Sågar skivorna snett för att slutligen ramla på dem så att de bryts av :-D Som tur är har jag målat klart på altanen så jag slipper tappa färgburken med den svarta färgen :-D Fast man ska aldrig säga aldrig ;-) Ja, just det, och så ska jag tejpa igen hålen i altantaket. Bara det inte slutar med att jag har sönder hela taket och drar med mig stuprännan när jag faller ner :-D

Om inget av det här händer är det ett mirakel. Och det kan väl knappast bli värre. Eller...

Nu ska jag kolla igenom lite grejer som jag ska köra till second handbutik. Bl a gör vi oss av med barnvagnen som kommer att vara för tung för i höst/vinter. (Förstår mig inte på dessa föräldrar som har sina fyra-femåringar i barnvagn som är gjorda för max 15 kg!)

Överraskning och disco!

Fast inte för mig utan det förstnämnda för båda pojkarna och det andra för V. Första discot någonsin ikväll på skolan från 18.00-19.45. Lite kortare än dem discona man själv gick på :-D V och N kommer att få en stor överraskning idag. Dem har ingen aning att mormor och morfar kommer hit idag :-) Jag har inte ens nämnt för dem att jag pratat med mormor igår om att de eventuellt kommer. Blir skönt med lite avlastning i helgen då Lasse är iväg ända till söndag kväll.

Något helt annat. Jag har funderat mycket på det här med vem jag är som person. Under de senaste sex åren har jag haft fullt upp med att finna mig själv, men upptäckt att jag hela tiden utvecklas till en ny person. Jag undrar vilken bild jag ger av mig själv. Hur människor runtomkring mig skulle beskriva mig. Nedan är några beskrivningar av mig från slutet av nittio-talet. Vi var ett gäng som hade bibelgrupp tillsammans, därav kopplingen till min tro :-) Vid varje asteriks är det en ny person som beskriver mig. Det som står med röd text är mina kommentarer.

Jag har lärt mig att beskrivningen trevlig är lika med "tråkig" :-) Men jag håller med om det. Jag är en ganska tråkig person. Gillar lugna hemmakvällar och har alltid gjort det. Vill inte gärna vara iväg på fest en fredag/lördagkväll. Om jag skulle sätta in en kontaktannons skulle det bli klassiska saker som: lugna hemmakvällar, mysiga skogspromenader, sitta inne och mysa, sitta och prata :-)


* Glad (kanske jag ger den bilden utåt, men jag är inte alltid så glad)
* Vänlig och lugn (jag har alltid gett intrycket av att vara vänlig och det är något som jag alltid försöker att vara. Jag blir ogärna osams med folk. Lugn är jag ute bland folk, men inte med mina närmaste. Jag har numera en tendens att gå upp i varv och då måste man lugna ner mig)
*Du har många kloka och djupa tanker och har mycket att ge på det andliga planet. Det är alltid intressant att höra vad du har att säga. (Vad hände med dessa kloka och djupa tankar :-D Numera känns det som att jag knappt klarar av att tänka :-) Jag hoppas att jag säger intressanta saker så att jag inte tråkar ut folk)
*Trevlig, glad, lätt att prata och diskutera med. (Där har vi det andra ordet för tråkig. Glad igen. Jag anser att jag är lätt att prata och diskutera med (utom för maken ;-)) Jag säger min mening och håller fast vid det, men jag väljer väl vilka diskussioner jag ger mig in i. T ex med Viking)
*Mysig och lugn, vågar visa att du tror på Gud inför andra människor, stark (Tja, maken tycker i alla fall att jag är mysig. Där har vi beskrivningen lugn igen. Jag hoppas att jag vågar visa att jag tror på Gud. Det är inget jag håller hemligt, men inte heller något som jag skyltar med. Alla har rätt att ha sin egen tro/ icketro) Stark känner jag mig inte alltid, men jag vet att jag är det för jag orkar i slutändan igenom allt. Det finns alltid ljus i slutet av tunneln)
*Trevlig att prata med. (Jag hoppas att det fortfarande stämmer in)
*Det är inte alltid så lätt att veta hur någon är. Men du är en bra tjej! Å jag vet att Gud har en plan för dig. Han kommer att välsigna dig i överflöd! (Denna tjej var nyinflyttad och vi kände inte varandra så väl, så jag gillade att hon skrev så ärligt om att det inte alltid är lätt att veta hur någon är. Då jag ser att allting i livet är välsignelser stämmer det som hon skrev. Jag har en underbar make, två härliga barn och vänner omkring mig)
*Du har ett inneboende lugn som jag tror kommer från Gud. Dej kan man lita på i alla lägen. (Detta inneboende lugn finns inte alltid där, men jag försöker att finna den så ofta jag kan. Jag tror nog att man kan lita på mig. Man kan berätta något i förtroende och jag håller det för mig själv. Jag hatar skvaller och prat bakom ryggen)
*Du visar att du är kristen. (Som sagt, jag hoppas det)

Och nu ska jag vara duktig och bege mig ut på baksidan för att fixa lite :-)

Cykeltur med hund och matsäck

Det var absolut nödvändigt imorse. Andra barn vars mammor upptäcker vid skolan att matlådan med äpplet till fruktstunden blivit kvar hemma säger: "Det gör inget. Jag klarar mig ändå". Eller kanske "Vi får försöka komma ihåg det imorgon". Nädå, sån tur har inte jag. Jag har en son som stänger av totalt. Han står bara där med skor, jacka och ryggsäck på sig och tjurar. Säger att det är min uppgift att komma ihåg allt. Sen när?! Till slut efter att ha sagt till på skarpen tar han av sig skorna och påstår att det inte finns någon plats på de två skohyllorna som är halvtomma. Suck... Sen säger han ett tjurigt hejdå och vill inte krama mig. Så jag säger hejdå och går. På väg hem med R bestämmer jag mig för att ta med mig hund, matlåda och cykla till skolan. Väl där ställer jag matlådan på Vs hylla och går in för att säga att jag kommit med den. Inget leende, ingenting. Bara ett dämpat och neutralt "bra". Vad sägs om "Åh, tack mamma. Vad snäll du är" samt en kram. Får se vilket humör herrn behagar att vara på när jag ska hämta honom. Igår tjurade han ihop för att jag frågade var hans strumpor var. Han blev irriterad, tyckte att jag bara tjatade och inte lyssnade på honom så han gick iväg. Har jag fel, ska man verkligen acceptera ett "jag vet inte" när man frågar sitt barn var han lagt sina strumpor. Jag frågade honom om det inte stör honom att alla runtomkring tittar på honom när han blir sur. Nä, det brydde han sig inte om. Tydligen är det så för annars skulle han inte få dessa raseriutbrott ute bland folk.

Här sitter jag nu om jag ska göra det tråkiga först och det roliga sen. Det tråkiga är att städa kaninburen. Det roliga är att se på en film. Tror nog jag tar det tråkiga först så har jag det bortgjort och kan koppla av när jag ser filmen. Så nu dags att städa kaninbur. Det roligaste med det jobbet är att kaninen är väldigt kelig så man får en gosestund med honom :-)

Så var vi där igen

Från toppen dalar man snabbt ner till botten igen... Tillbaka på ruta ett och bara att börja om.

Förresten

Jag skriver inte inläggen mitt i natten utan orkar helt enkelt inte vid varje inlägg ändra till rätt klockslag. Varför görs inte detta automatiskt eller är det något fel på min bloggersida?

Det är helt och hållet datorns fel!

Det här är så irriterande. När jag gick på gymnasiet hade jag ett ämne som kallades maskinskrivning. Stenålder, eller hur :-D Där fick jag lära mig att skriva utan att titta ner, så jag lärde mig var alla siffror, bokstäver osv sitter. Detta har jag kunnat sedan dess och det funkar lika bra på datorn. Problemet är bara att efter alla dessa år med dataskrivande kan jag numera inte se på tv utan att samtidigt som jag läser texten skriva den med tangentbordet i mitt huvud. Gaah! Spelar ingen roll vilket språk filmen är på. Om det inte är textat skriver jag det som sägs i filmen. Ska det vara så här resten av mitt liv? Jag har t o m börjat skriva med detta hjärntangentbord när jag pratar med folk. Är jag onormal eller vad? Jag skyller i alla fall helt och hållet på datorn. Ja, och en del på maskinskrivningen med.

Att göra listan

*Olja staketet
*Lacka altanbord och soffa
*Lacka serveringsvagnen
*Måla staket till vattenväxterna röd
*Måla om staketet på framsidan
*Sätta upp stupränna vid altantaket
*Sätta upp gardinstången på altanen igen efter takbytet
*Fixa fuskgräs till altanen
*Måla och sätta upp hylla på altanen

Och det mesta på listan fanns där redan i början av sommaren... Vad var det som hände egentligen? Var det någon fräck person som flyttade fram tiden så att hela sommaren redan gått...

Det här med tålamod...

Jag har blivit bättre på att ha tålamod så att jag lever för stunden, men det tryter ganska snabbt när man ska få upp en sexåring ur sin säng på morgonen... Igår hade vi en helmysig dag, jag och V när vi var iväg hela dagen och metade. Jag hittade dit utan navigatorn. Enda molnet på himlen var att V två gånger råkade fastna med linan i ett träd :-D Där har jag verkligen inget tålamod och blir snabbt irriterad. Jag hatar att reda ut trassel! Speciellt en fiskelina. Annars hade vi kul. Jag fångade två abborrar, men den första släppte jag ut. V fångade också en, men den smet mellan bryggplankorna. Jag hade två till på kroken, men de kom loss. Den som jag tog upp på land och tänkte ha med mig hem blev det lite trassel med då jag sprang med metspöt rakt i en buske. Linan fastnade och var inte lätt att få loss. Inte blev det heller lättare av att jag skrattade hela tiden. Ger mig inte in på några vidare detaljer. Förlåt alla ni som är vegetarianer och veganer!

I alla fall idag var det inte alls samma trevliga samarbetsvilliga son. Han skulle inte upp ur sängen. Då sa jag till slut att han får vara utan frukost då och gick ner. N var en riktig solstråle och på kanonhumör. När jag ropade ett käckt "gomorron" svarade han lika käckt från sin säng och var uppe på nolltid. Nåja, jag och V blev kompisar och kramades när jag lämnade honom på skolan. Jag sa att han skulle vara på bra humör när jag hämtar honom, för annars tänker jag gå därifrån. Är så less på det här tjurandet. Men, men, det ger väl med sig med tiden. Det blir ju i alla fall lugnt här hemma när han flyttat :-D

Något annat som jag hade tålamod med i helgen var att få in en gungstol i bilen. Det var diverse moderniteter som numera finns i bilar som krånglade (eller så var det bara jag), men den gick in till slut. Tack för hjälpen och tålamodet, vännen! Du vet vem du är ;-) Jag är så glad över min gungstol som jag hittade på loppis till vrakpris. Har letat efter en i massor av år, men inte hittat en som jag vill ha. Nu ska jag bara fixa till den, funderar på att måla den vit. Just nu står den på altanen, men snart ska jag gunga i den framför tv:n :-) Är så glad över min gungstol.

Denna vecka ska jag försöka att inte gnälla och störa mig på saker runtomkring. Tänker bara deppa lite för att ännu ett grönområde kommer att försvinna här i närheten då det ska byggas hus där... Finns snart inga grönområden kvar :-( Nackdelen med att bo centralt :-/ Det är nu man längtar ut på landet igen...

Uppskattning. Något så litet,men ändå stort

Just idag när jag känt mig så betydelselös och ouppskattad, ringer grannfrun på och vill tacka mig för all transporthjälp med virke, tv, stenar. Hon har med sig en 1 1/2 liters cola och en stor kexchoklad. Hon räddade hela min dag och jag har aldrig druckit så god cola :-)

Nedräkning till vardag

Bara imorgon med. Sedan är det dags att gå upp tidigt igen. V ska börja i nollan och N ska tillbaka till dagis. V börjar redan åtta så det är rejält tidigt upp som gäller. Har ju inte direkt varit så i sommar ;-) Själv är jag sjukskriven augusti ut så jag får några dagar för mig själv på dagarna att fixa på baksidan. Måste bli färdig med allt innan sommaren är slut! Idag är det total chocktillstånd här hemma. Det var ju så lugnt i helgen när jag var ensam med hund, katt och kanin. Fler sådana helger efterfrågas tack.

Vädret är kanon och själv sitter man vid datorn. Nä, dags att komma ut lite. Ha en bra vecka till er som läser bloggen.

About sushi

Denna månaden för två år sedan smakade jag för första gången sushi. Jag visste att jag skulle gilla det, vet inte varför jag väntade så länge. Sedan dess har jag ätit sushi minst en gång per månad. Jag är fast :-D Och godast smakar den när man är ensam. Som i helgen då jag är helt ensam hemma. Lyxigt! Och inte har jag jobbat i trädgården som jag skulle, utan bara tagit det lugnt. Sett en del filmer som maken ändå inte vill se. Ja, då pratar vi mest om romantiska dramor som han tycker är rena sömnpillret :-D Just nu är jag i en åttiotals period och ser gärna filmer från det årtiondet. T ex "teenwitch" som jag såg igår. När jag såg den första gången var jag i ungefär samma ålder som spelade i filmen :-) Tiden går...

Upp som en pannkaka, ner som en pannkaka...

Jag VET att det egentligen är upp som en sol, men varför ändra. Pannkakan ska ju både upp och ner. Just nu känner jag mig som en pannkaka som kastats upp i luften, som lämnat stekpannan av någon som så där elegant kan vända pannkakor på detta sätt. Jag är inte en av dem. Mina pannkakor brukar inte alls vilja vända sig utan att gå sönder. Huvudsaken är väl ändå att de smakar gott ;-) Jag känner mig som pannkakan som har vänt på sig i luften och väntar på vad som ska hända. Ska jag falla snyggt i stekpannan eller pladask på golvet?

Nu är vi hemma igen i alla fall. Idag kommer brorsorna. ÄNTLIGEN ska altantaket fixas! Yes! När det är klart ska jag städa där ute och göra i ordning. Har köpt lite fina grejer att ha där ute på loppis. Gick med pappa när jag var där i väntan på att halvtimmen som jag hade kvar till frisörtiden skulle gå. Ja, jag har äntligen klippt! Var på tiden. Skulle bara toppa håret för att spara det långt, men antar att jag trivs bäst i kortare hår :-) Nu måste jag frisera håret, kan inte gömma den i en hästsvans längre. I alla fall, gick där på loppis och hittade massor av fina saker. Det fanns så mycket att titta på så jag fick lägga de saker jag var intresserad av bakom disken och komma tillbaka efter frisörbesöket. Jag fattar inte vad mamma menar med att pappa inte har tålamod att gå i affärer. Tror det är i hennes huvud. I tisdags, dagen innan vi åkte hem var jag och köpte tre tavlor på ett galleri. Vi snackar om riktiga tavlor. Inga kopior, utan målningar som någon suttit/stått och skapat. En av tavlorna är från 1860 och det tycker jag är häftigt. Tänkt att någon för sååå länge sedan målade just denna tavla. Nu ska jag bara hitta väggar att hänga dessa tavlor på :-)

Ungarna har haft roligt. Vi var hos brorsorna förra helgen och besökte High chapparall på lördagen. Snacka om att barndomsminnen välde fram :-) Pojkarna stortrivdes. Båda fick varsitt hölster med skärp samt revolver som man kunde ha "skott" i. N var som ett barn på julafton. Sprang omkring där. Han ville ha röd cowboyhatt och rött hölster :-) Tänk att han blivit så stor. Talet kommer mer och mer. Vi hade en härlig heldag med kanonväder där. Det har varit kanonväder nästan hela tiden. Värmen slog ner som en bomb hux flux igen. Hoppas det håller i sig nu när altantaket ska fixas. Under veckan som vi varit iväg har grannarna hunnit flytta en vägg och börja bygga upp ett nytt samt glasat in altanen! Men så är grannfrun väldigt trött nu :-) Igår fyllde deras son sju år. V var på kalaset. Vi kom hem en timme innan kalaset började. Han hade gett mig ansvaret och förtroendet att köpa present. Det blev tre baccugan (eller hur det nu stavas) om det nu är någon som vet vad det är :-) Däremot gav han mig inte förtroendet att ta ut en sticka ur foten på honom hos mormor och morfar. Så fort jag närmade mig med pincett gallskrek han. Morfar fick inte heller försöka. Igår när maken hade kommit hem fick han ta ut stickan och inte ett pip hördes. Tack för det V :-) Fast han lovade maken att ge mig förtroendet att ta ut en sticka nästa gång :-D

Och något har hänt med hundskrället. Var han min R tagit vägen?! Denna hund känner jag inte igen. Han som aldrig gjort något dumt som att jaga efter något har nu börjat jaga katter! Vid nästan 5½ års ålder. Vad är det för fasoner?! Han har aldrig brytt sig om något som rör sig ute. Inte jagat något alls. Och nu helt plötsligt ska katter jagas... Hoppas det inte blir något mer. Får väl börja träna bort detta. Men hur iscensätter man att det kommer en planerad katt, som man gör när man planerar möten med andra hundar :-) Must love cats, vad tror du. Skulle det funka med dina två? Fast då skulle det få bli inomhus för annars skulle väl du vara två katter fattigare :-D ;-)

Nåja, det här är världsliga problem. Och det här inlägget börjar bli för långt så tack för mig. Ha det bra i solen!