Min fina vän

Idag fyller R 11 år. Det känns helt ofattbart. Vart har åren tagit vägen... Jag är glad över att jag fått ha min fina kille så många år. Det gör ont att tänka på att våran tid tillsammans närmar sig sitt slut... Finns det verkligen ett liv utan honom? Tänk om det här är hans sista födelsedag. Nä usch. Inte tänka på det nu. Grattis vackra R <3

Ny hund?

En sak som jag funderar på är om jag kommer att skaffa en ny hund efter R. Jag vet inte om jag klarar det, men ett liv utan hund känns tomt. R fyller 11 den tolfte denna månad.11! Så fort tiden har gått... Jag blir deppig av att tänka på att min tid med honom blir kortare och kortare :( Tänk om det här är hans sista år... Om jag vågar skaffa en ny hund är lapsk vallhund det självklara valet. Det är en finsk ras. Allsidig och trevlig. Skäller inte annars än när den vallar renar :D En annan fördel är att de bara fäller två gånger per år. Det finns en uppfödare i närheten, men denne blev tvungen att operera bort livmpdern på sin enda tik :( Så om det blir en hund är lapsk vallhund mitt val. En viltfärgad :) Här är en länk. Törs inte lägga upp bild utan lov.

Finland och vänner <3

Jag var i Finland en vecka förra månaden hos min vän som jag träffade första gången förra året. Det var välbehövliga dagar. Bara slappa, prata och bli serverad god mat. Och gosa med min stora kärlek i Finland <3 

Vardagsbild

Nu ska det funka att lägga upp bilder med mobilen igen :)

Rs fina nos som blir allt vitare <3

You and me, me and you

Min pinn(trädgren) tokiga hund är bara bäst. I love him to bits and pieces. Han är den perfekta hunden för mig. Vi har gått igenom många berg- och dalbanor tillsammans. Han kom till mig mitt i en depression och det var perfekt timing. Vi har haft så kul tillsammans. Han accepterar när matte är trött och hänger med på upptåg när matte är pigg. Han accepterade när vi la av med agilityn. Han accepterade ett lugnt familjehundsliv. Han är perfekt för mig. Hur skulle någon annan hund kunna beröra mig så djupt, ta över efter honom. Jag tror inte ens att det finns eller kommer att finnas en hund som R. Valpen som bara ville träna på valpkursen och inte alls busa med de andra valparna, valpen som lärde sig vara ensam hemma direkt, valpen som var otroligt lättlärd, unghunden som aldrig var jobbig, hunden som går med sin matte genom allt. Som alltid finns där <3

När jag var barn sa man den om djur. R är inte den för mig. Han är han. En del av mig. Lik sin matte i sitt sätt att vara. Perfekta hunden för just mig <3

Too much information! Simply just TOO MUCH anything!

Inte mer nu! *sliter mitt hår* Det är så mycket info, möten och nytt nu på höstterminen. Mobilen är full med alarmpåminnelser om allt möjligt. Tar det aldrig slut!? Och så är jag sjuk också... Det där jobbiga streptokock-liknande som dyker upp vår och höst. Plus influensa. Skyller på svärfar som var krasslig när de var här. Är så trött i kroppen. Ont i leder, muskler, lymfkörtlar och allt. Orkar inget. Tar bilen till skolan när jag lämnar/hämtar V. Har dåligt samvete för R. Inte mycket av prima hundliv för honom. Funderar stundtals på att överlåta honom till föräldrarna. Men orkar inte med ännu en hund. Visserligen skulle han ju stanna i familjen... Men nej, det blir väl bättre. Antar att det bara är sjuklinggnäll.

Och den där grejen som ska förhindra att magen blir stor i nio månader funderar jag fortfarande på att ta ut. Hormonrubbning som drar ut på tiden. Men VAD ska jag ha istället? Min kropp gör ju som den vill. Vill inte låta sig styras. Fast varför skulle kroppen vara annorlunda än psyket...

På plussidan då? Vs medicin funkar kanonbra! Han är ett helt annat barn nu. Svärfar kommenterade detta minst en gång per dag. Det är såååå skönt. Ett STORT plus mitt i allt hostande, snörvlande och värkande. Och Ns trotsande

Midsommar och dunkande hjärta

Midsommar utan regn, trevligt sällskap och massor av sill :-) Härligt väder och smågrodorna kring midsommarstången. N dansade massor, men V som väntat på detta vägrade. Antar att fiskdammen lockade mest ;-) Hjärtat i halsgropen ett tag när R blev sur på en liten hund som gick fram. Kastrater blir lite mobbade av hanar som sluppit det ödet :-) Det lät värre än vad det var. Han åkte in i bilen, nej, det var inte stängt, bakluckan var öppen.

Grabbarna var och fiskade. Fick massor av abborrar. Som maken lämnade över till mig, jag kan väl inte sånt! Som tur var kunde en av värdarna det :-) Så nu ska det fixas abborre hemma. Så gott :-)

Nu frukost, sen hemfärd. Det här var tredje midsommarn i rad hos samma gäng :-) Alltid lika trevligt.