Varför inte lika gärna banka mig i huvudet

Bank bank bank! låter det där ute från flera håll hela tiden. Jag börjar bli less på allt borrande, bankande och fixande i området där vi bor. De har hållit på hela sommaren. Jag har blivit ännu mer ljudkänslig de senaste året än jag varit tidigare. I måndags när jag kom hem med N och S efter att vi hade varit och handlat grävde en grävmaskin här utanför, två personer körde med trimmer, en klippte gräset med bensindriven gräsklippare (de låter en hel del), några borrade och några hamrade. Det kändes som att huvudet skulle explodera. Slutade med att jag bara skrek och höll för öronen. Nu undrar säkert alla vad det är för knasig person som bor här... Jag behövde vila idag, men det är inte lätt i det här oväsendet. Hoppas de snart är färdiga. Längtar till höstrusk nu så att de inte kan hålla på mer. Om de håller på så här imorgon med tänker jag inte vara hemma. Är osams med min kropp idag. Det där roliga månatliga eländet har börjat igen efter att jag slutade amma. Passande nog började det precis samma dag som maken åkte iväg första omgången till utbildningen vecka 33. Höll på i en vecka och japp, jag blöder lika förbaskat mycket fortfarande. Och oregelbundet är det också. Började igår igen! Och vad roligt, jag verkar ha samma smärta kvar efter alla år :/ Min kropp börjar redan protestera mot p-pillrerna. Gör som den vill. Skiter i att eländet ska styras av de där pillrerna. Fast jag vet ju sen tidigare att de där pillrerna inte funkar helt tillfredsställande på mig. Har ju en nioårig son som bevis på det ;) Nä, nu ska jag plocka upp humöret från golvet och ta hand om S som vaknat från middagsluren.

Livets glädjeämnen

Jag hade ett jättebra möte på bup idag. Kunde koncentrera mig trots att N och S var med :-D Så underbart att de lyssnar. Vi hade ett jättebra samtal. Nya planer är på gång. Återstår att se hur de andra inblandade reagerar. Jag hoppas på samarbete :-) När jag kom hem såg jag att jag hade ett missat samtal på mobilen. Den som ringt hade lämnat ett meddelande. Det var från en blomsteraffär. De hade ett blommogram till mig :-) Precis innan jag skulle köra V till en klasskompis samt åka och hämta R med de två andra barnen kom dem med blommorna. De var från en god vän som är Ns fadder. Hon ville påminna mig om min finska SISU med insekterna här hemma. Tack <3 Jag blev jätteglad. Tog en bild av dem och skickade till maken direkt :-) Sparade bilden som bakgrundsbild i mobilen. Som en påminnelse om att jag orkar vidare. Det var det bästa blommogrammet jag fått. Kom precis när jag behövde det <3 Så nu orkar jag vidare med nya krafter :-) Come what may. Hakuna matata, säger jag ;-)

Det rullar på

Imorgon kommer maken hem över helgen <3 Jag har fixat att vara själv. Våran vardag fungerar. Vs skolstart blev bra. Han ville att jag var med så svärföräldrarna hämtade N och S. Igår började N dagis igen. Som han hade väntat och längtat :-) Skönt med vardag. Vi behöver lite paus från varandra på dagarna. S får en paus från alla Ns pussar :D Jag är stolt över att jag fixat att vara ensam med barnen så här länge. Nu vet jag att det går :-) Jag är tuffare än vad jag tror ;-) Jag njuter av egentiden när barnen lagt sig. Måste bara lära mig att lägga mig tidigare ;-) Det här kommer att fungera bra. Och i fortsättningen blir det bara måndag-fredag :-)

Vardag igen

Nu är vardagen här igen. Två månaders sommarlov är över. V börjar skolan idag. N ska till förskolan imorgon. Det ska bli skönt med vardagsrutinerna. Vi är nöjda med sommaren. Jag börjar acceptera att hösten är på väg. Bara att bita i det sura äpplet och börja fixa kläder och sånt. Jag har inte ens köpt skor till S än :) Vet inte ens vad hon ska ha för skor :D Jag ska försöka ta en dag i taget. Inte panika över att lilla S blir ett år nästa månad. Inte tänka på att tiden för föräldraledighetens slut närmar sig. Fast jag måste ta kontakt med fk för att få veta vad jag kan få för stöd. Kan ju som sagt inte bara börja söka jobb hux flux. Usch vad jag ogillar att allt är så osäkert. Men ja ja, nu är det länge kvar tills dess. Idag ligger koncentrationen i att V ska få en bra första skoldag :-) En rolig sak hittills idag är att lilla S har sovit hela natten :-) Hon ville ha välling vid halv tio, men sov sen lugnt hela natten. Nu ska jag väcka alla tre :-) Klockan är tio i sju. Vad blogger än påstår att det är för tid ;-) Orkar inte ändra tiden. Fattar inte varför den inte blir automatiskt rätt. V börjar nio idag. Sen blir det åtta istället för halvnio som tidigare.

Isn't he lovely

Jag har en helt underbar livskamrat. Han lyckas alltid få mig ur min nedåtgående spiral. Jag beklagade mig i ett sms om ohyreproblemet och han svarade: "Ja, varje beslut man tar, varje åtgärd man gör innebär en konsekvens. "Life's a bitch" ;-) Det fick mig att må bättre. Så den lilla dalen har blivit en topp. Spiralen går uppåt igen. Hur skulle mitt liv se ut utan min älskade <3 Eventuellt skulle jag vara en ännu större pessimist ;-)

Nämen vad kul (not)

Jaha. Jag är ju något av en (ofrivillig) expert på silverkräken numera. För att de inte ska trivas ska man vädra mycket för att hålla det torrt. Vad händer då? Jo en förbaskadens mattbagge (som lever utomhus på nektar och dylikt) flyger in och lägger ägg i just våran lägenhet. Resultatet blir mattbaggslarver som ställer till skada då de lever på textilier, stoppade möbler och dylikt. Nämen precis vad jag behövde just nu. Nädå, jag är INTE ALLS ironisk... Gränsen är liksom nådd nu. Hur mycket mer ohyra måste jag palla med? Storstädade igår och sen sent på kvällen ser jag larvaset på hallgolvet på övervåningen. Oddsen att se den då den står där helt still smältande in i plastgolvets mönster är en på... jag vet inte vad. Vet du varför jag såg den trots att det bara var halvljust i hallen? Jo, för mina ögon och min hjärna letar efter kryp non stop. Jag trivs inte i mitt hem mer. Genomkoll av textilier, kläder och dylikt får vänta tills maken kommit hem. Orkar inte med det just nu. Som om inte detta var nog hörde jag en stund senare ett kras från S rum. Kattskrällen med otympliga kragen hade klättrat upp på hennes leksakshylla och självklart vält ner min stora fina ängeldocka med porslinsansikte. Och visst var hela porslinsansiktet sönder... Blev så ledsen. Dockan betydde jättemycket för mig. Det var en lekfullhetens ängel som jag köpte när jag var deprimerad första gången. Alla som känner mig vet att jag älskar änglar. Pratade häromdagen med maken om att skaffa ett glasskåp där dockan och mina mindre porslinsänglar kunde stå. Dumma katt... Men tack iallafall för att du inte välte ner lavalampan som stod där tillfälligt. Den har jag nu, en erfarenhet klokare, flyttat på så att katten inte tar den inatt.

Jag kämpar på

Det går. Dag tre själv med barnen. Har haft hjälp av svärföräldrarna. Igår när katten skulle till veterinären och idag när V skulle till tandläkaren. Jag klarar detta, men trött är jag. Den mesta energin går till att springa efter S och kolla vad hon gör :-) Jag är väl inte världens bästa och engagerade mamma. Ogillar att orka så lite. Alla ljud är så jobbiga. Jag bet ihop när vi spelade kort innan läggdags och de gjorde massa ljudeffekter. De måste ju få vara barn. Nu har jag nattat dem och är helt slut. Nu behöver jag lite egentid. "Bara" nio dagar kvar innan maken kommer hem...

Ingen fara

Jag dippar vissa dagar, men det är inte så farligt. Ingen anledning till oro. Mycket nytt som händer. Maken börjar sin utbildning idag. Jag ska vara själv med barnen. Men har mina underbara svärföräldrar som kan hjälpa <3 Det är jag så tacksam för. Hade varit skönt att ha föräldrarna nära med. Nu står de iallafall i kö till lägenhet. Alltid något :) Känns bra att ha ett skyddsnät att falla tillbaka på. Det här ska gå bra :-) Nästa vecka börjar skola och dagis. Då får jag och S lite egentid onsdag-fredag :-) Det ser jag fram emot.

Jag dippar

igen... Att jag inte orkar det är det ingen som bryr sig om... Som vanligt.

Varför?

Jag vet att det inte är ett straff, men jag kan inte låta bli att känna så vad gäller de objudna silverkräken här hemma. Jag har kämpat mot dem i ett år nu. Förtjänar jag inte bättre? Det känns så orättvist. Som om jag inte redan har nog... Har svårt att koppla av här hemma. Tittar bara efter dem vidriga kräken. Över ett år har gått. Hur länge till ska detta hålla på...

Lyxdagar

Några lyxdagar på egen hand hos god vän samt besök hos annan vän i förra hemstaden gjorde gott. Vilken lyx att köra bil alldeles själv :-) Känns som att jag hämtat nya krafter. Maken har sista semesterveckan nu och pojkarna har sommarlov nästa vecka med. Sen börjar allvaret igen. Jag känner mig redo. Bring it on ;-)