Jag är inte redo!

Nu kommer det igen. Hösten är på väg. Ångesten är här. Jag vill ha mer sommar. Tyvärr verkar det som att de varma fina sommardagarna är slut. Resten av augusti kommer temperaturen ligga på 16-19 grader. Jag är inte redo! Jag vill inte ha höst än. Sommaren har gått alldeles för fort. Jag vill göra allt om igen. Börja om från juni. Hatar att det blir så här varje år. Har ångest inför kylan som kommer. Alla kläder som ska fixas. Ångest inför vintern och all snö. Och vintern är så lång. Går inte alls lika fort som sommaren. Jag vill iallafall ha mer sol och värme. Har sommarkläder som jag inte ens hunnit ha på mig. Bara lite till. Vi kunde ha hunnit bada en gång till. Snälla... Jag är inte redo... Skit också :/ Ångest med stort Å...

Gillar inte henne

Jag har bara svårare och svårare för henne. Hon är så negativ. Har svårt att se saker från den positiva sidan. Funkar inte att säga "Upp med hakan". Då blir hon bara sur. Vi är nog alla rätt less på henne. Nu kan hon inte längre glädjas med andra. Börjar kanske t o m bli avundsjuk. Jag är nog den som är mest less. Jag har försökt bryta kontakten med henne, men hon fattar inte. Vägrar ge sig. Jag skriker henne i ansiktet "Stick!" "Försvinn!" Ingen vill ha dig här!" Men den där typen ser bara på mig och praktiskt taget hånler. "Så länge krypen finns kvar stannar jag här" Jag svarar "Jag hatar dig!" och typen bara fortsätter hånle. Det är då jag skulle vilja ta nåt hårt och slå sönder spegeln... Då skulle jag iallafall slippa se den där typen. Men den skulle ändå finnas där... För alltid. Precis som krypen...