En stor svårighet jag har är att jag inte kan göra saker lätta. Jag krånglar till det med onödigt detaljerade tankar. Och så missuppfattar jag och överreagerar. Jag måste vara jobbig att leva med... Hur kommer detta att drabba mitt framtida förhållande till barnen? Och hur länge står maken ut? Vad jag önskar att jag var normal. Ibland är jag så less på mig själv. Och på typen... Utan den vore jag så mycket enklare att förstå och leva med. Jag skulle vilja förstå mycket mer än vad jag gör. Jag skulle ge mycket för att ha den där vuxengenen...
Mitt i all kaos har jag varit och tränat zumba. Och klarat det bra. Varit en i mängden. Känt att jag passar in. Skönt att komma iväg lite och bara vara Legend. Vara normal? Det har jag nog gett upp...
Hur veckan kommer att bli? Jobbig. Har jag en känsla av...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar