Orkar du

Orkar du fortsätta älska mig? Orkar du fortsätta leva med mig? Orkar du med mina dåliga dagar? Orkar du med min ilska? Med mina utbrott. Min tjurighet, surhet, pessimism. Orkar du? Orkar du med min nedstämdhet? Mina tårar. Min tomhet, min litenhet, min passivitet. Orkar du fortsätta framåt med mig? Hela vägen? Du sa att hur skulle du kunna känna mig då jag inte känner mig själv. Tänk om jag aldrig kommer att förstå mig på mig själv... Orkar du ändå? Orkar du ändå fortsätta älska mig? För jag älskar dig oändligt mycket. Jag orkar fortsätta om du gör det. Tack för att du står vid min sida genom allt <3

Klaveret! Det förbannade klaveret!

Ångest i bröstet. Jag vill ha en normal vardag nu. Inte vara själv så här mycket. Bara två veckor till. Sen är vi en hel familj igen i tre veckor. Sen ska det bli bättre lovar han, tror han. Jag tror inget förrän jag ser det. Och så lyckas jag trampa i klaveret igen. Dagen innan han kommer hem. Skit också. Ibland bara ogillar jag mig själv :-( Jag ska bränna upp det där förbannade klaveret >:( 

Vitaminer

Så här ser sex D-vitamindroppar ut i ett glas. Tänk att en 36-årig kvinna måste ta dem... Precis som den snart tvååriga dottern... What's wrong with this picture :/

Jävla barnunge

"Sluta bete dig som en jävla barnunge så släpper jag! Jag sa att jag ska sluta bete mig som en jävla barnunge. Och så släppte han min vänstra handled som han kramade hårt. Hur fan går man vidare från detta?!?! Jag försöker berätta hur jag känner. Han förstår mig inte alls. Och det här... Tryck in kniven djupare i bröstet ;( Mitt hjärta blöder...

Kvinnlighet

Det sägs ju att en del av kvinnligheten och självförtroendet sitter i brösten. Det stämmer. Jag har aldrig haft särskilt stora. 75 C. Med första barnet tappade jag till 75 B. Med andra barnet som jag ammade i sju månader sjönk det till 75 A. Med dottern som jag ammade i nio månader (Helammade första sex månaderna) är jag nu nere på 70 A... Det känns jätteknäckande. Och alla andra jag känner som ammat flera barn har inte så här. Jag känner mig inte lika kvinnlig. Självförtroendet har minskat. Jag känner mig inte bekväm t ex i en topp. Aldrig att jag skulle plastikoperera mig. Aldrig. Finns inget att göra. Så jag får stiga in push up bh världen. Tack att ni gör dem från små storlekar också. Det ger mig lite av min kvinnlighet tillbaka. Tack och lov finns även push up baddräkt. Så det känns bättre, iallafall med kläderna på. Min mage kan jag träna i form. Den kan bli platt igen. Kanske kan bristningarna även försvinna. Med hur sjutton tränar man bröst?!