Du vet, när man släppt något. Eller någon. Lagt det bakom sig. Tagit avstånd. Sagt tack och hej. Vilken lättnad. Du glömmer det. Låser in det i källaren och smälter ner nyckeln. Och så en dag bryter sig nån in i den där källaren. Och över två år senare lyssnar du av dina meddelanden på mobilen och där finns ett från ditt förflutna. En ofrivilligt upplevelse. Allt kommer upp till ytan igen och du vill bara skrika Aaaaaah! Just det där hände mig idag. Skiiiit också!
1 kommentar:
Jag förstår känslan :-(
Hoppas du kommer vidare även denna gång!
Kramar.
Skicka en kommentar