Två kulor fattigare

Ja, R alltså, inte jag :-) I fredags fick han besöka veterinären och få testiklarna bortopererade. Usch, vad elak jag kände mig. R skötte sig bra där. Maken hämtade honom efter jobbet. Barnen var med. Rasmus var rätt trött på fredagskvällen. Igår tog jag och maken bort det enda stygnet som skulle tas bort efter fyra dagar. Resten är självabsorberande. Självklart lossnade inte detta enda stygn utan jag fick besöka veterinären med honom idag efter jobbet, bara för att upptäcka att stygnet inte längre satt där utan hade åkt in under huden. Veterinären sa att det inte är någon fara, att kroppen stöter ut den genom ett litet hål om den reagerar på det. Annars försvinner den där inuti. R skötte sig jättebra. Behövde ingen munkorg :-) Han börjar bli rätt van vid veterinärbesök nu. Ä har löpt klart och R är inte intresserad längre. Skönt. Lugnet är tillbaka igen. Fast pustar ut gör jag inte förrän ultraljudet visat att Ä inte är dräktig. Nu är det bara att vänta...

I lördags hämtade vi våran nya bil. Idag fick vi papper om fordonsskatt och där stod att bilen ska besiktigas nu i februari! Helt otroligt, vi har missat att kolla när den är besiktigad! Klantiga vi är. Så från och med söndag är det körförbud på våran nya bil :-( Jag ska besiktiga den måndag 9/3 innan jobbet. Ungarna får följa med. V tycker det är jättekul på bilprovningen. Hoppas nu bara att det inte är något som är fel på den... Den är ju rejält servad. Men vad klantigt att inte kolla om den var nyligen besiktigad... Tur att man inte behöver bil så ofta :-D I vilket fall som helst så är den nya bilen en dröm att köra. Den är tyst, automatväxlad och jättebekväm att sitta i. Känns riktigt lyxigt fastän det inte är någon sprillans ny bil. Tror inte man behöver så lyxig bil efter att ha kört en Volvo 945 i över 3½ år ;-)

På jobbet går det jättebra och jag har hållit mig frisk. Nu märks det att jag inte längre är ny där. Alla rutinerna sitter, barnen beter sig som om man jobbat där i evigheter. T ex när det kommer någon ny så kommer dem till mig och är osäkra/blyga inför personen. Det var ju inte länge sedan det var jag som var den nya okända personen :-D Jag trivs jättebra och känner att jag verkligen vill bli kvar på just denna förskola. Jag fick veta förra veckan att hon som jag vikarierar för är gravid igen och kommer att förlänga sin mammaledighet :-) Jättekul!

På fredag fyller V sex år. Far- och morföräldrar samt morbröder kommer och firar honom på lördag. Till sitt eget kalas ska han bara bjuda fyra kompisar. Vi har bland annat köpt en ny cykel till honom och den kommer han nog bli jätteglad över :-) Den gamla cykeln har han vuxit ur helt. Nu kommer han bara gå och vänta på att snön ska försvinna :-D

Det har varit kanonväder. Vi har åkt pulka samt skridskor med barnen på jobbet. Jättekul! En av plussen med att jobba på förskola. Man får leka och ingen lyfter på ögonbrynen. Plus att man får betalt för det :-)

I lördags åkte jag och V skridskor. Sist jag åkte 2001 kunde jag knappt stå på isen, men i lördags gick det hur bra som helst. Jag ramlade inte en enda gång! Förklaringen till denna stora skillnad var att jag åkte med oslipade skridskor 2001! :-D

Två dagar till så har jag jobbat min andra hela jobbvecka :-) Det går framåt ;-) Det var riktigt roligt att få lönebeskedet denna månad. Klart mer pengar in när man jobbar nästan heltid :-)

Nä, nu dags och kvällsrasta de trötta hundarna :-)

Nä-ä nu ger jag redan upp det här nya året!

"Jag har aldrig brytt mig om fredag den trettonde" sa jag tidigare idag. Och det har jag inte och det har aldrig hänt mig något just denna otursdrabbade dag. Men idag ändrades detta... Jag och maken var och kollade ny bil och allt kändes så bra. Vi hittade en som vi föll för. Hemma äter vi maten som vi köpt på hemvägen och har det trevligt. Jag släpper ut hundarna i trädgården så att de får springa av sig lite. Jag har ju varit sjuk hela veckan och började känna mig frusen och trött. Så jag släpper ut hundarna tillsammans. Blackout i hjärnan! Under tiden som hundarna är ute på baksidan går det några minuter. När jag ska släppa in dem igen ser jag en fasansfull syn. Dem sitter ihop! R har parat sig med henne! Nej! Panik, men jag håller mig lugn för att inte stressa dem. R flyttar över sitt ena bakben över Ä rygg så att de står rumpa mot rumpa. Då får Ä panik och börjar skrika. Jag får hålla fast båda så att hon inte ska skada R. Hon börjar nafsa efter honom. Efter en stund kommer dem loss. Nej, det är bara inte sant. En tjuvparning... Jag sätter mig direkt och ringer uppfödaren. Kommer först inte fram, men till slut svarar hon. Nu ska vi bara avvakta några veckor för att se om hon är dräktig eller inte. Man kan ge en abortspruta, men risken är stor att det blir strul med löpen eller att tiken får livmoderinflammation och då får man operera bort hela livmodern. Inte så lyckat när det är en avelshund. Uppfödaren tycker att hon ska få sina valpar om hon är dräktig. Hon frågade mig om jag har möjlighet att ha kullen hos mig och det sa jag att jag har. Vilken soppa... Vad hände med att det här året skulle bli bättre än förra året. Så himla klantigt av mig! Jag är så arg på mig själv! Som tur var blev ingen av hundarna skadad av Ä panikattack. Det kommer definitivt bli kastrering av R. Vill inte råka ut för detta en gång till. Nu hoppas jag verkligen att det inte blir några kullar, att R inte är något att ha i avel. Snälla snälla... De är ju rätt så nära besläktade, då Äs farmor är Rs mormor. Vad blir det? Lillkusiner eller? Det här är en mardröm. Vad hemskt att bara gå i flera veckor och vänta. Inte kul för uppfödaren heller om det blir valpar och kullen ska registreras. Jag har ju inte ens hunnit ställa ut Ä så hon har inga utställningsmeriter. Och R som inte ska gå i avel. Jag önskar att detta var en mardröm och jag vaknade upp just nu! Men det här är den krassa verkligheten och jag har klantat till det rejält. Tack och lov var inte uppfödaren arg på mig. Jag tror nog att hon skulle ha rätt att ta tillbaka Ä om hon ville. Så himla klantigt av mig... Kan inte ens glädja mig åt den nya bilen som vi får hem nästa vecka :-( Och stackars lilla Ä som inte alls fattade vad det hela gick ut på. Hon är ju så ung fortfarande... Nä, nu ska jag lägga mig och deppa lite. Snart får det vara slut på den här oturen...

Hallelujah med Molly Sandén

Det här tar aldrig slut...

Jaha, då är man rejält förkyld igen och kan inte jobba. Jag har varit hemma hela veckan och blir nog hemma resten av veckan också. Har en envis hosta som inte vill ge med sig. Kände mig bättre igår så jag ringde till jobbet och meddelade att jag kommer, men imorse fick jag snällt ringa dit igen och säga att jag nog inte kunde komma i alla fall. Jag är så less! Vill ju bara jobba nu!

Hittills har det inte varit så stor skillnad på detta året jämfört med förra. Hoppas det snart vänder. Till råga på allt är det rejält tjafsigt här hemma. Viking tjurar för jämnan. Jag vet inte riktigt hur jag ska nå honom. Noel är en solskensunge när inte pappa är hemma. Lustigt varför våra barn är så kinkiga mot sin pappa de första åren... Och som om inte det är nog med Viking så har jag en kinkig make också :-) Just nu är jag i det där stadiet då jag bara längtar bort. Vore så underbart att bara få vara helt själv en hel helg. Hur ska jag lyckas lura iväg familjen över helgen :-D

Och stackars hundarna har det trist som vanligt. Tur att de är så tåliga. Längtar efter att våren ska komma så vi kan börja träna agility utomhus igen. Ser fram emot att gå agilitykurs med Älva. Just nu löper hon och det är när som helst dags för höglöp. Rasmus är väldigt intresserad, men hittills har Älva bara visat tänderna och nafsat efter honom, precis som sist :-) Hoppas hon är lite mer medgörlig när det är dags för henne att ha valpar :-D

Svärmor kom hit och tog hand om barnen som var sjuka. Hon stannade från 28/1-5/2. Världens bästa svärmor helt enkelt :-) De två sista dagarna var hon själv rejält förkyld, men det var väl bara väntat med två sjuka barn. Just det. Hon kom ju för att ta hand om Noel, men Viking blev också krasslig så hon fick två barn att ta hand om. Dessutom fick hon längre dagar med dem då jag 3/2 gick upp till 95 % på jobbet! Min ena kollega ville gå ner i tid och då fick jag mer timmar. Så nu jobbar jag 38 timmar per vecka. Nästan heltid :-) Jag stänger på tisdagar. Kul att äntligen få jobba mer och det känns jättebra. Är nog redo för det nu.

Nä, inget annat att göra än att lägga sig på soffan och vila igen. Bläh!