Nu ger jag officiellt upp hoppet om att 2009 blir ett bättre år än 2008. Det händer bara sak efter sak. Vad gäller bilen så gick den igenom besiktningen utan anmärkning. Skönt. Volvon sålde vi förra veckan. Fick fjuttiga 500 kr för den. Skönt bara att bli av med den. Räcker med en bil.
Badrumsrenoveringen har äntligen börjat! Och det är konstaterat att vi inte är ansvariga för skadan, utan det är bostadsstyrelsen som ska stå för kostnaden av renoveringen. Nu återstår att se hur samarbetsvillig styrelsen är. Av förre ägaren ska vi fortfarande begära ersättning då vi betalade överpris på lägenheten när vi köpte den. Får se hur det går... Skönt bara att få badrummet fixat. Kaklet och klinkern sitter på plats. Nu ska bara inredningen in också :-) Byggfirman vill ju så klart ha betalt så fort jobbet är utfört och vi inser ju att det lär dröja innan juristärendet är klart, så det fanns inget annat att göra än att ta ett lån på banken. Vet ju att det är pengar som vi får tillbaka, men surt just nu att behöva betala för ett onödigt extra lån. Har nog med utgifter som det är... Men snart är badrummet i alla fall fixat och fuktskadan är borta :-)
Jag har inte jobbat denna veckan. Började få ont i halsen i måndags och i tisdags hade jag så ont att jag inte kunde svälja. I måndags var jag hemma med barnen då det var studiedag på deras förskola. I tisdags gick jag till läkaren som konstaterade att jag har en streptokockinfektion. Så nu äter jag penicillin och vilar som vanligt igen. Nu har jag inte längre ont i halsen, det försvann nästan direkt när jag började ta penicillin. Däremot har jag känt mig yr sedan i söndags och det har blivit värre. Jättejobbigt att vara uppe. Lugnast när jag ligger ner. Jag ska till läkaren imorgon igen för att kolla upp detta. Tror inte det beror på streptokockerna, men har ingen aning om vad det kan vara. Sköterskan som tog halsprovet på mig pratade om kristallsjukan. Vad det än är hoppas jag att de kan göra något åt det och det så fort som möjligt, för nu är jag så less på att ligga och vila hela tiden. Inte har det varit så där jättelugnt här hemma heller när man har en hantverkade uppe i badrummet som fixar och donar. Jag vill ju bara jobba. Är så orolig för att förlora även detta jobb pga stor frånvaro. Är på helspänn hela tiden att något ska hända som gör att jag inte kan jobba. Jag vill ju bara jobba! Ska det vara så himla svårt...
Ultraljudet visade att Ä var dräktig, så det blev abortspruta. Hon mådde lite dåligt efter andra sprutan, skakade och flämtade. Stackars liten... Hoppas nu bara att sprutorna gör sitt jobb och att ultraljudet nästa fredag visar att allt är borta. Annars måste man ge henne sprutorna en gång till och göra ännu ett ultraljud längre fram. Då blir det dubbel kostnad. Har ingen lust med fler oväntade utgifter nu... Nåja, nu är R i allafall kastrerad så där finns ingen risk för parning som resulterar i valpar. Det är bara alla andra handhundar som jag måste hålla ett öga på när Ä löper... Hoppas verkligen att det inte blir några komplikationer för Älva och att hon kan få sin planerade kull nästa år...
Med alla stora oplanerade utgifter just nu är jag inte helt säker på att jag har råd att gå agilitykurs med Ä som börjar i april. Jag vill verkligen gå kursen och ser fram emot det, men jag får nog inse att jag måste vänta lite. Vågar inte använda mina pengar mer än nödvändigt, ifall det blir fler oväntade utgifter. Så jag får nöja mig med att börja träna henne på egen hand. Har ju trots allt gått flera agilitykurser med R. Och så mycket som jag varit sjuk är det säkert bara bortkastade pengar på kursen. "Vad är en bal på slottet" inbillar jag mig :-)
Med alla pengar som rullar iväg hela tiden och osäkerheten med att inte ha ett fast jobb, så önskar jag just nu att jag var ett barn och slapp tänka på ekonomin :-)
Jo, det finns positiva saker som händer med mig också. Jag har slutat äta medicin mot depression nu och det går jättebra. Började känna mig allt mer trött och det berodde på medicinen. När jag slutade blev jag piggare och orkade göra saker efter arbetstid också och orkade upp tidigare på morgnarna. Nu är målet att försöka slippa medicinen resten av mitt liv. Är det ett strävansmål eller ett uppnåendemål? :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar