Jag säger bara: ÄNTLIGEN!

Äntligen, äntligen är det dags för mötet på arbetsförmedlingen. Nu är det bara 1½ timme kvar så sitter jag där. Det känns så härligt och lättnade är stor för att inget kommer emellan denna gång :-) Jag tror att det kommer att bli ett bra möte. Jag är så mycket starkare nu än vid förra försöket i november och jag vet vad jag vill så jag kommer att kämpa allt vad jag kan för att få det.

Helgen har varit kanon. I lördags blev det bröllop hela dagen. Fast jag somnade en stund under kortegen :-) Såg ända tills dem slutade sända efter brudvalsen. Känns helt overkligt att vi fick se allt. Och Prins Daniels tal till kronprinsessan Viktoria var bara helt underbar. Och dem där 30 breven som hon skrev till honom under en natt. Så härligt. Det verkligen lyste sann kärlek från dem båda. Jag önskar dem all lycka :-)

Igår var jag inte med på söndagsskoleavslutningen för familjen ville att jag skulle vara med vid picknicken för oss som gick föräldrautbildningen. Alla utom en familj och en av "lärarna" var med. Vi hade fint väder. Barnen hade jättekul. Både N och Vi red. Maken gick med N. Jag fick leda hästen själv när V red! Det var så roligt :-) Hästen Doris var jättesnäll, men förmodligen lite trött för hon gäspade flera gånger. Jag blev jättesugen på att rida. Det vore så underbart att göra det igen. Skulle så gärna ta upp ridningen igen, men det kostar en del och så måste man ha tid. Just nu prioriterar jag familjen. Kanske när jag inte längre har en hund och barnen är större. V tycker jättemycket om att rida och säger att han ska börja med det när han blir större :-) Vi får väl se hur det blir med den saken ;-)

Nu ska jag fixa det sista här hemma innan det är dags att ge sig iväg till mötet.

Hjälpa Gunnar

Idag ska jag hjälpa Gunnar. Vet du vad det betyder? Gunnar är ingen person. Att "hjälpa Gunnar" är faktiskt bara ett uttryck. Det härstammar från ett läger i fjällen på 70-talet. En dag träffade några av ungdomarna på lägret en gammal man som arbetade på en fjällstation på Marsfjället. De började prata med honom och någon frågade vad han gjorde när han inte arbetade.
"Jo... Jag hjälper Gunnar", blev svaret.
"Jaså - vad gör han då?"
"Han gör ingenting"
Därmed föddes uttrycket att "hjälpa Gunnar", vilket alltså betyder att göra ingenting :-) Och det har jag bestämt att jag ska göra idag fram tills det är dags att jag ha filmkväll med en god vän :-) Ja, eller jag måste ju ta hand om barnen, fixa lunch, rasta hunden... Tja, jag får nog hjälpa Gunnar någon annan dag :-D

Dessa krockar...

Det är söndagsskoleavslutning på söndag. Det innebär att jag missar pickningen som vi deltagare i föräldrautbildningen ska ha... Alltid krockar allt :-(

N fortfarande hemma med hosta. V ledig. De blir hemma imorgon med. Blev inget samtal för min del innan sommaruppehållet. Nästa gång blir först 5/8.

Nu är det bara möten på BUP kvar i sommar. Skönt att det lugnar ner sig lite. Nu behöver jag verkligen paus hemifrån. Om jag så ska gå på t ex bio själv :-D Har aldrig haft problem med att göra saker ensam :-)

1+2=två för många

Jaha, då vaknade man och insåg att man fortfarande är krasslig... Plus att N är hostig och snörvlig så han blir hemma. Och V blir också hemma då jag inte orkar gå till fritids med honom. Fast han får gå ut och leka med sommarlediga kompisar.

Min vilodag blir ta hand om två barn-dag, fixa lunch till tre-dag. Och det där programmet som jag spelade in i natt blev inte inspelad då V glömde lägga tillbaka bandet i videon när han sett klart sin Disney-film. Så den kan jag inte se idag...

Från den ljusa sidan så har jag ÄNTLIGEN hittat den där fina låten som jag hörde på TV i tonåren! Det gör dagen lite ljusare :-)

Hoppas nu bara att maken inte behöver jobba över idag...

Sjuk, men var...

Inget svar från läkaren så allt är väl okej med mig. Tröttheten som blivit min ständiga följeslagare vägrar dra härifrån. Mycket hände förra veckan, men det får vara. Viktigaste händelse är att N fyllde tre år. Stora pojken nu. Ny vecka, nya tag. Vaknade dock med halsont. Fortfarande inte frisk. Jag ÄR sjuk, men frågan är bara var...

Why even bother...

Haft en kanonhelg med familjen. Äventyrsbad och nationaldagsfirande. Har orkat helt okej, inte varit farligt trött. Igår strax innan läggdags kände jag helt plötsligt att det gjorde ont i halsen när jag svalde. Bara så där. Idag har jag fått avboka mina möten som AF-F-kassemötet. Vi gör ett nytt försök på torsdag. Jag har ont i halsen, huvudet och har feber. Är så less på det här nu. Och inget provsvar från läkaren idag... Gör ett nytt försök att orka med dagen imorgon.

I am what I am

but that doesn't mean that I want to be... Trött alltså. Trött, trött och hela tiden trött. Det togs sex rör blod på mig igår. Läkaren svarar skriftligt. Förbereder mig på att det sitter i huvudet. Det är inte kul. Hur behandlar man det... Jag gör det jag orkar. På måndag ska mina möjligheter på återgång till arbete diskuteras. Vad sägs om att lyfta bort den här trötthetsslöjan till att börja med...

Ett möte (som jag hade glömt)på Vs skola om V imorgon. Maken är inte med. Rätt van vid att få sköta allt själv. En fråga bara. Hade det varit lika självklart att jag skött allt, haft koll på allt om jag också jobbat heltid? Jag bara undrar...

Egentid med V innan BUP idag. Fikastund med cola och bulle. När vi hämtat N gick vi till bibblan. Sedan åt vi på pizzeria. En till cola för mig. Hmm, börjar ana ett koffeinmönster... Mycket egentid med kidsen som vanligt.

Nu en liten stund i soffan innan läggdags.