Inte ett ljud sa han igår... Silent treatment kunde jag köra i flera dagar för många många år sen, men jag jobbade bort det. Trodde vi hade skippat allt sånt... Han åkte och jobbade imorse. Kommer hem imorgon fm. Får väl se om han tinat tills dess. Tankarna nu är att om nåt skulle hända någon av oss nu så skulle vi vara osams. Man skulle inte kunna säga förlåt och reda ut vad det nu är jag sagt.
Jag undrar om pojkarna märker något. De har iallafall ingenting sagt. Men barn är inte dumma. Hopplös situation det här...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar