Jag önskar att jag var tre saker:
1) En person som hade lättare för att visa känslor
2) En person som orkade engagera sig mer
3) En person som inte hade så svårt för att förstå
Det där med känslor och närhet är jobbigt. Har alltid varit det. Jag kan tycka att det är jobbigt när N för jämnan ska pussa mig på kinderna. Jag blir irriterad när någon sitter för nära och inte sitter still. Eller när någon råkar putta till mig. Jag skulle bara vilja vara en kramig person som kan uttrycka känslor.
Jag vill orka engagera mig mer i allt. Inte dra mig undan och vara själv utan umgås med andra. Det är skrämmande hur lätt jag har för att vara själv. Just nu lägger jag mitt engagemang i S på dagarna. Sitter med henne i famnen och försöker lära mig att behöva mera närhet. S behöver vara nära mig. Jag behöver vara nära henne.
Det är så mycket jag inte förstår. Jag känner mig inte hel. Jag är halvfärdig och lär väl förbli det. Men jag önskar att jag kunde ge mig in i djupare diskussioner. Sånt som vuxna pratar om. När jag läser för V frågar jag om han vet vad olika ord och uttryck betyder. Om han inte vet förklarar jag på ett enkelt sätt. Sådär som jag önskar man hade förklarat för mig som barn. Om jag hade frågat istället för att låtsas att jag visste... Jag vill att V blir så modig att han frågar när han inte förstår.
Jag kan bara önska mig dessa tre saker. Men vad jag kan göra är att bli bättre på dem, för det är ett mål som jag kan nå. För önska sig dem av tomten funkar inte ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar