I helgen fixade jag och min snälla pappa upp stuprännan över altantaket så stackars blommorna i rabatten nedanför slipper bli avknäckta när det regnar. Allt som bara kunde strula gjorde just det. Först skulle vi göra hål i rännan för stupröret, men det var inte det lättaste utan plåtsax. Så pappa fick såga för hand och det tog sin lilla tid. Sedan skulle rännan på plats och vi inser att den kommer att gå under altantakets kant så allt vatten kommer att forsa över rännan. Mycket lönt då att sätta upp den... Så det blev till att såga igen för att skruva fast extra träklossar för att få stuprännan längre ut. När vi sedan äntligen fick upp rännkrokarna och skulle sätta dit rännan inser vi att det inte går! Det är fel sorts krokar. Och ändå har jag (trots hjälp från butiksbiträde) varit och bytt dem en gång innan. Det är för sent på dagen för att åka och byta dem, så vi får lägga ner projektet för att fortsätta nästa dag. När vi är och bytar krokarna funderar jag på varför man väljer ett yrke där man ska stå i kassa och vara trevlig mot folk, när man inte vet hur man ler och ser totalt uttråkad ut. Tjejen i kassan såg ut som om hon blivit tvingad att stå där! Och så hade hon mage att börja tjafsa som att det fattades ett kvitto för förra krokbytet. Det fanns bara ett returkvitto. Då sa jag att det inte är mitt fel om förra biträdet slarvat. Då gick hon med på att jag fick byta krokarna utan att behöva betala. De nya krokarna var lite dyrare så jag fick lägga hela 26 kr emellan :-D
Hemma var det dags för pappa att såga i metall igen då krokarna behövde kortast ner. Sen fick vi äntligen upp dem och rännan gick att sätta dit. Nästa projekt var att sätta dit stupröret och det var också lättare sagt en gjort. Vad gör dem för idiotiska grejer nuförtiden. Pappa konstaterade att det var bättre förr :-) När vi är stolta över vad vi gjort kommer maken hem och konstaterar att vattnet kommer att hamna utanför rännan. Vi provar och visst sjutton hade han rätt! Hälften av vattnet rann utanför rännan. Suck. Maken fick snilleblixten att såga bort en bit av altantaket med sticksågen. Detta resulterade i att taket gick sönder en bit. Så det var bara att ta loss takskivan, vända på den så att den hamnade under översta takskivan och skruva fast igen. Väldigt retligt att behöva se en trasig takbit när man bytt till ett sprillans nytt tak... Nu finns det gamla skruvhål som ska tätas för annars kommer det att läcka in likförbaskat när det regnar. Sedan blev det till att såga ännu mer metall för pappa, för att korta ner krokarna ytterligare och så höjde vi rännan. När vi provade att spola vatten kom det fortfarande lite över rännan, men det struntar jag i! Huvudsaken är att det finns en ränna där så att inte altankanten behöver bli blöt när det regnar.
Igår skulle jag sätta upp gardinerna på altanen igen. Har inte varit någon idé när det inte funnits någon stupränna. Fästena till två av de tre stånghållarna var borta, fick göra nya av spillbitarna från rännkrokarna och sedan borra nya hål till skruvarna med metallbort, första borrstiftet gick av när jag äntligen vågade byta till skruvdragaren istället för handborren. Hittade ett nytt stift, men då började strömmen ta slut i skruvdragaren! Fick borra sista hålet med handborren likförbaskat. Det tog en bra stund att fixa upp gardinerna. Extra jobb när jag satte två gardinkappor åt fel håll. Snyggt när hälften har rätsidan utåt och hälften avigsidan. Stånghållaren i mitten ville inte sitta fast utan var på väg ner. Fick göra en provisorisk lösning. När jag var klar hann jag bara äta lunch och sedan var det dags att hämta Noel. Och jag var så trött att jag ville lipa :-/ Senare på dagen när jag letade efter något i verktygslådan hittade jag självklart en av fästena till stånghållarna! Så jag skruvade dit den i mitten och äntligen satt gardinstången stadigt på plats. Så NU är det gardiner på altanen igen. Skönt att kunna stänga för så att ingen ser in.
Idag ska jag lacka altanbord samt soffan. Vad ska jag gissa på? Tappar hela lackburken i golvet? Hmm, lika bra att lägga plast under på hela golvet så att jag är garderad :-D Jag ska även gräva ner marksten på framsidan. Gissar på en jättestor sten på sådär tio kilo när jag nästan grävt tillräckligt djupt :-D Jag ska sätta upp skivor vid altanväggen mot utsidan så att vi slipper få in skräp mellan plankorna. Sågar skivorna snett för att slutligen ramla på dem så att de bryts av :-D Som tur är har jag målat klart på altanen så jag slipper tappa färgburken med den svarta färgen :-D Fast man ska aldrig säga aldrig ;-) Ja, just det, och så ska jag tejpa igen hålen i altantaket. Bara det inte slutar med att jag har sönder hela taket och drar med mig stuprännan när jag faller ner :-D
Om inget av det här händer är det ett mirakel. Och det kan väl knappast bli värre. Eller...
Nu ska jag kolla igenom lite grejer som jag ska köra till second handbutik. Bl a gör vi oss av med barnvagnen som kommer att vara för tung för i höst/vinter. (Förstår mig inte på dessa föräldrar som har sina fyra-femåringar i barnvagn som är gjorda för max 15 kg!)
Jag=Legend, en gift kvinna (76:a) med bipolär sjukdom av typ 2, Uppmärksamhetsstörning samt Ångestsyndrom. Skriver om min vardag. Om mina ögonstenar, det bästa jag åstadkommit: sonen V (2003) som har ADHD samt Aspergerdiagnos, sonen N (2007) samt dottern S (2011). Och gammelhunden R (2004) Det här handlar om mitt liv. Med toppar och dalar.
måndag, augusti 31, 2009
fredag, augusti 28, 2009
Överraskning och disco!
Fast inte för mig utan det förstnämnda för båda pojkarna och det andra för V. Första discot någonsin ikväll på skolan från 18.00-19.45. Lite kortare än dem discona man själv gick på :-D V och N kommer att få en stor överraskning idag. Dem har ingen aning att mormor och morfar kommer hit idag :-) Jag har inte ens nämnt för dem att jag pratat med mormor igår om att de eventuellt kommer. Blir skönt med lite avlastning i helgen då Lasse är iväg ända till söndag kväll.
Något helt annat. Jag har funderat mycket på det här med vem jag är som person. Under de senaste sex åren har jag haft fullt upp med att finna mig själv, men upptäckt att jag hela tiden utvecklas till en ny person. Jag undrar vilken bild jag ger av mig själv. Hur människor runtomkring mig skulle beskriva mig. Nedan är några beskrivningar av mig från slutet av nittio-talet. Vi var ett gäng som hade bibelgrupp tillsammans, därav kopplingen till min tro :-) Vid varje asteriks är det en ny person som beskriver mig. Det som står med röd text är mina kommentarer.
Jag har lärt mig att beskrivningen trevlig är lika med "tråkig" :-) Men jag håller med om det. Jag är en ganska tråkig person. Gillar lugna hemmakvällar och har alltid gjort det. Vill inte gärna vara iväg på fest en fredag/lördagkväll. Om jag skulle sätta in en kontaktannons skulle det bli klassiska saker som: lugna hemmakvällar, mysiga skogspromenader, sitta inne och mysa, sitta och prata :-)
* Glad (kanske jag ger den bilden utåt, men jag är inte alltid så glad)
* Vänlig och lugn (jag har alltid gett intrycket av att vara vänlig och det är något som jag alltid försöker att vara. Jag blir ogärna osams med folk. Lugn är jag ute bland folk, men inte med mina närmaste. Jag har numera en tendens att gå upp i varv och då måste man lugna ner mig)
*Du har många kloka och djupa tanker och har mycket att ge på det andliga planet. Det är alltid intressant att höra vad du har att säga. (Vad hände med dessa kloka och djupa tankar :-D Numera känns det som att jag knappt klarar av att tänka :-) Jag hoppas att jag säger intressanta saker så att jag inte tråkar ut folk)
*Trevlig, glad, lätt att prata och diskutera med. (Där har vi det andra ordet för tråkig. Glad igen. Jag anser att jag är lätt att prata och diskutera med (utom för maken ;-)) Jag säger min mening och håller fast vid det, men jag väljer väl vilka diskussioner jag ger mig in i. T ex med Viking)
*Mysig och lugn, vågar visa att du tror på Gud inför andra människor, stark (Tja, maken tycker i alla fall att jag är mysig. Där har vi beskrivningen lugn igen. Jag hoppas att jag vågar visa att jag tror på Gud. Det är inget jag håller hemligt, men inte heller något som jag skyltar med. Alla har rätt att ha sin egen tro/ icketro) Stark känner jag mig inte alltid, men jag vet att jag är det för jag orkar i slutändan igenom allt. Det finns alltid ljus i slutet av tunneln)
*Trevlig att prata med. (Jag hoppas att det fortfarande stämmer in)
*Det är inte alltid så lätt att veta hur någon är. Men du är en bra tjej! Å jag vet att Gud har en plan för dig. Han kommer att välsigna dig i överflöd! (Denna tjej var nyinflyttad och vi kände inte varandra så väl, så jag gillade att hon skrev så ärligt om att det inte alltid är lätt att veta hur någon är. Då jag ser att allting i livet är välsignelser stämmer det som hon skrev. Jag har en underbar make, två härliga barn och vänner omkring mig)
*Du har ett inneboende lugn som jag tror kommer från Gud. Dej kan man lita på i alla lägen. (Detta inneboende lugn finns inte alltid där, men jag försöker att finna den så ofta jag kan. Jag tror nog att man kan lita på mig. Man kan berätta något i förtroende och jag håller det för mig själv. Jag hatar skvaller och prat bakom ryggen)
*Du visar att du är kristen. (Som sagt, jag hoppas det)
Och nu ska jag vara duktig och bege mig ut på baksidan för att fixa lite :-)
Något helt annat. Jag har funderat mycket på det här med vem jag är som person. Under de senaste sex åren har jag haft fullt upp med att finna mig själv, men upptäckt att jag hela tiden utvecklas till en ny person. Jag undrar vilken bild jag ger av mig själv. Hur människor runtomkring mig skulle beskriva mig. Nedan är några beskrivningar av mig från slutet av nittio-talet. Vi var ett gäng som hade bibelgrupp tillsammans, därav kopplingen till min tro :-) Vid varje asteriks är det en ny person som beskriver mig. Det som står med röd text är mina kommentarer.
Jag har lärt mig att beskrivningen trevlig är lika med "tråkig" :-) Men jag håller med om det. Jag är en ganska tråkig person. Gillar lugna hemmakvällar och har alltid gjort det. Vill inte gärna vara iväg på fest en fredag/lördagkväll. Om jag skulle sätta in en kontaktannons skulle det bli klassiska saker som: lugna hemmakvällar, mysiga skogspromenader, sitta inne och mysa, sitta och prata :-)
* Glad (kanske jag ger den bilden utåt, men jag är inte alltid så glad)
* Vänlig och lugn (jag har alltid gett intrycket av att vara vänlig och det är något som jag alltid försöker att vara. Jag blir ogärna osams med folk. Lugn är jag ute bland folk, men inte med mina närmaste. Jag har numera en tendens att gå upp i varv och då måste man lugna ner mig)
*Du har många kloka och djupa tanker och har mycket att ge på det andliga planet. Det är alltid intressant att höra vad du har att säga. (Vad hände med dessa kloka och djupa tankar :-D Numera känns det som att jag knappt klarar av att tänka :-) Jag hoppas att jag säger intressanta saker så att jag inte tråkar ut folk)
*Trevlig, glad, lätt att prata och diskutera med. (Där har vi det andra ordet för tråkig. Glad igen. Jag anser att jag är lätt att prata och diskutera med (utom för maken ;-)) Jag säger min mening och håller fast vid det, men jag väljer väl vilka diskussioner jag ger mig in i. T ex med Viking)
*Mysig och lugn, vågar visa att du tror på Gud inför andra människor, stark (Tja, maken tycker i alla fall att jag är mysig. Där har vi beskrivningen lugn igen. Jag hoppas att jag vågar visa att jag tror på Gud. Det är inget jag håller hemligt, men inte heller något som jag skyltar med. Alla har rätt att ha sin egen tro/ icketro) Stark känner jag mig inte alltid, men jag vet att jag är det för jag orkar i slutändan igenom allt. Det finns alltid ljus i slutet av tunneln)
*Trevlig att prata med. (Jag hoppas att det fortfarande stämmer in)
*Det är inte alltid så lätt att veta hur någon är. Men du är en bra tjej! Å jag vet att Gud har en plan för dig. Han kommer att välsigna dig i överflöd! (Denna tjej var nyinflyttad och vi kände inte varandra så väl, så jag gillade att hon skrev så ärligt om att det inte alltid är lätt att veta hur någon är. Då jag ser att allting i livet är välsignelser stämmer det som hon skrev. Jag har en underbar make, två härliga barn och vänner omkring mig)
*Du har ett inneboende lugn som jag tror kommer från Gud. Dej kan man lita på i alla lägen. (Detta inneboende lugn finns inte alltid där, men jag försöker att finna den så ofta jag kan. Jag tror nog att man kan lita på mig. Man kan berätta något i förtroende och jag håller det för mig själv. Jag hatar skvaller och prat bakom ryggen)
*Du visar att du är kristen. (Som sagt, jag hoppas det)
Och nu ska jag vara duktig och bege mig ut på baksidan för att fixa lite :-)
torsdag, augusti 27, 2009
Cykeltur med hund och matsäck
Det var absolut nödvändigt imorse. Andra barn vars mammor upptäcker vid skolan att matlådan med äpplet till fruktstunden blivit kvar hemma säger: "Det gör inget. Jag klarar mig ändå". Eller kanske "Vi får försöka komma ihåg det imorgon". Nädå, sån tur har inte jag. Jag har en son som stänger av totalt. Han står bara där med skor, jacka och ryggsäck på sig och tjurar. Säger att det är min uppgift att komma ihåg allt. Sen när?! Till slut efter att ha sagt till på skarpen tar han av sig skorna och påstår att det inte finns någon plats på de två skohyllorna som är halvtomma. Suck... Sen säger han ett tjurigt hejdå och vill inte krama mig. Så jag säger hejdå och går. På väg hem med R bestämmer jag mig för att ta med mig hund, matlåda och cykla till skolan. Väl där ställer jag matlådan på Vs hylla och går in för att säga att jag kommit med den. Inget leende, ingenting. Bara ett dämpat och neutralt "bra". Vad sägs om "Åh, tack mamma. Vad snäll du är" samt en kram. Får se vilket humör herrn behagar att vara på när jag ska hämta honom. Igår tjurade han ihop för att jag frågade var hans strumpor var. Han blev irriterad, tyckte att jag bara tjatade och inte lyssnade på honom så han gick iväg. Har jag fel, ska man verkligen acceptera ett "jag vet inte" när man frågar sitt barn var han lagt sina strumpor. Jag frågade honom om det inte stör honom att alla runtomkring tittar på honom när han blir sur. Nä, det brydde han sig inte om. Tydligen är det så för annars skulle han inte få dessa raseriutbrott ute bland folk.
Här sitter jag nu om jag ska göra det tråkiga först och det roliga sen. Det tråkiga är att städa kaninburen. Det roliga är att se på en film. Tror nog jag tar det tråkiga först så har jag det bortgjort och kan koppla av när jag ser filmen. Så nu dags att städa kaninbur. Det roligaste med det jobbet är att kaninen är väldigt kelig så man får en gosestund med honom :-)
Här sitter jag nu om jag ska göra det tråkiga först och det roliga sen. Det tråkiga är att städa kaninburen. Det roliga är att se på en film. Tror nog jag tar det tråkiga först så har jag det bortgjort och kan koppla av när jag ser filmen. Så nu dags att städa kaninbur. Det roligaste med det jobbet är att kaninen är väldigt kelig så man får en gosestund med honom :-)
onsdag, augusti 26, 2009
Så var vi där igen
Från toppen dalar man snabbt ner till botten igen... Tillbaka på ruta ett och bara att börja om.
Förresten
Jag skriver inte inläggen mitt i natten utan orkar helt enkelt inte vid varje inlägg ändra till rätt klockslag. Varför görs inte detta automatiskt eller är det något fel på min bloggersida?
Det är helt och hållet datorns fel!
Det här är så irriterande. När jag gick på gymnasiet hade jag ett ämne som kallades maskinskrivning. Stenålder, eller hur :-D Där fick jag lära mig att skriva utan att titta ner, så jag lärde mig var alla siffror, bokstäver osv sitter. Detta har jag kunnat sedan dess och det funkar lika bra på datorn. Problemet är bara att efter alla dessa år med dataskrivande kan jag numera inte se på tv utan att samtidigt som jag läser texten skriva den med tangentbordet i mitt huvud. Gaah! Spelar ingen roll vilket språk filmen är på. Om det inte är textat skriver jag det som sägs i filmen. Ska det vara så här resten av mitt liv? Jag har t o m börjat skriva med detta hjärntangentbord när jag pratar med folk. Är jag onormal eller vad? Jag skyller i alla fall helt och hållet på datorn. Ja, och en del på maskinskrivningen med.
Att göra listan
*Olja staketet
*Lacka altanbord och soffa
*Lacka serveringsvagnen
*Måla staket till vattenväxterna röd
*Måla om staketet på framsidan
*Sätta upp stupränna vid altantaket
*Sätta upp gardinstången på altanen igen efter takbytet
*Fixa fuskgräs till altanen
*Måla och sätta upp hylla på altanen
Och det mesta på listan fanns där redan i början av sommaren... Vad var det som hände egentligen? Var det någon fräck person som flyttade fram tiden så att hela sommaren redan gått...
*Lacka altanbord och soffa
*Lacka serveringsvagnen
*Måla staket till vattenväxterna röd
*Måla om staketet på framsidan
*Sätta upp stupränna vid altantaket
*Sätta upp gardinstången på altanen igen efter takbytet
*Fixa fuskgräs till altanen
*Måla och sätta upp hylla på altanen
Och det mesta på listan fanns där redan i början av sommaren... Vad var det som hände egentligen? Var det någon fräck person som flyttade fram tiden så att hela sommaren redan gått...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)