Varför inte lika gärna banka mig i huvudet

Bank bank bank! låter det där ute från flera håll hela tiden. Jag börjar bli less på allt borrande, bankande och fixande i området där vi bor. De har hållit på hela sommaren. Jag har blivit ännu mer ljudkänslig de senaste året än jag varit tidigare. I måndags när jag kom hem med N och S efter att vi hade varit och handlat grävde en grävmaskin här utanför, två personer körde med trimmer, en klippte gräset med bensindriven gräsklippare (de låter en hel del), några borrade och några hamrade. Det kändes som att huvudet skulle explodera. Slutade med att jag bara skrek och höll för öronen. Nu undrar säkert alla vad det är för knasig person som bor här... Jag behövde vila idag, men det är inte lätt i det här oväsendet. Hoppas de snart är färdiga. Längtar till höstrusk nu så att de inte kan hålla på mer. Om de håller på så här imorgon med tänker jag inte vara hemma. Är osams med min kropp idag. Det där roliga månatliga eländet har börjat igen efter att jag slutade amma. Passande nog började det precis samma dag som maken åkte iväg första omgången till utbildningen vecka 33. Höll på i en vecka och japp, jag blöder lika förbaskat mycket fortfarande. Och oregelbundet är det också. Började igår igen! Och vad roligt, jag verkar ha samma smärta kvar efter alla år :/ Min kropp börjar redan protestera mot p-pillrerna. Gör som den vill. Skiter i att eländet ska styras av de där pillrerna. Fast jag vet ju sen tidigare att de där pillrerna inte funkar helt tillfredsställande på mig. Har ju en nioårig son som bevis på det ;) Nä, nu ska jag plocka upp humöret från golvet och ta hand om S som vaknat från middagsluren.