Alternativ 1 eller 2. Messade maken och bad honom välja ett alternativ och han valde 1 utan att alls veta vad det gällde. Vikariatet på förskolan utanför hemkommunen kunde göras till en tillsvidaretjänst. Jättesnällt av chefen, men jag vill ju jobba nära hemmet nu! Vill inte pendla. Orkar inte börja med den karusellen igen. Idag skulle jag börjat där, men jag känner att det inte är vad jag vill. Har pratat med chefen idag. Visst, om det bara rör sig om ett vikariat året ut och jag får en tjänst här i hemkommunen redan i januari så går jag med på det. För chefen har ingen annan tjänst ledig just nu. Idag har jag varit hemma och ska fundera på saken. Imorgon ringer jag och meddelar chefen. Jag har redan skickat iväg en ansökan på en tjänst här i hemkommunen. Det var en väldigt intressant förskola, tyckte jag. Har hittat fler intressanta tjänster här, så jag tror nog att det är rätt lätt att hitta jobb. Alla tjänster låg inte centralt, men ändå i hemkommunen. Vilket kaos, vilken soppa. Och allt på jobbet var helt obefogat. Jag passade bara inte in som person. De släppte aldrig in mig. Det jag blev förbannad på var att ingen hade pratat med mig direkt. Varför är folk så fega? Jag konfronterade alla igår och självklart hade ingen sagt något. Typiskt svenskt. Och så kallar dem mig konflikträdd! Jag är finne med hett temprament :-) Chefen står bakom mig och tror på mig. Därför vill hon inte släppa mig till någon annan. Fast jag hoppas verkligen att jag inte behöver komma till ett ställe som är rena rama klubben för inbördes beundran och där man inte har förståelse för att man har vabdagar med småbarn samt har lättare för att bli sjuk när man kommer in som ny. De gav mig aldrig någon chans och dömde ut mig på förtid. Jag fick aldrig visa vad jag går för. Men ta konflikter, det kan jag. Det fick dem minsann veta igår ;-)
Alternativen då?
*1 Säga upp mig och söka nytt jobb
*2 Ta vikariatet i grannkommunen och avvakta på att det dyker upp en tjänst snart här hos nuvarande chefen. Men orkar jag börja om bara för att stanna en kort tid? Jag vill ju bara ha ett fast jobb där jag kan trivas och bli kvar! Är det så mycket begärt...
1 kommentar:
jag skulle troligtvis säga upp mig! det känns ju som att det är förskollärarnas marknad och då känns det ju inte så kul att mot sin vilja bli placerad på ett korttidsvikariat! såg att bl.a. bällstabergsskolan har en tjänst ute... och förresten tycker jag att det schyssta vore att låta dig gå, inte att du ska behöva säga upp dig!
Skicka en kommentar