Imorgon åker jag, barnen och hundarna till mina föräldrar. Där ska mamma ta hand om barnen medan jag och pappa åker för att lämna Ä. Shit, vad tungt det känns... Jag kommer verkligen att sakna henne... Men vet ju att hon kommer att få det bra där. Fattar bara inte att jag kommer att förlora min tjej. Nu blir jag ensam tjej bland alla killarna här hemma igen.
Imorgon kommer att vara en tuff dag. Det kommer att känns så jobbigt att åka därifrån. Undrar hur R kommer att reagera på att hon inte är med oss hem. Funderar på att ta med mig R så att uppfödaren får träffa honom.
Önskar det inte var så här, önskar att jag inte var sjuk, önskar att jag kunde jobba och leva som vanligt. Önskar så mycket, men måste leva i verkligheten...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar