Ä är fortfarande kvar här. Jag hoppas på att kunna lämna henne snart. Det blir bara tuffare och tuffare att ha henne kvar här hemma. Beslutet är jobbigt, men jag vet att jag gör rätt. Jag börjar må bättre nu, men medicinen som jag trappat upp under flera veckor gör att jag drömmer mysko jobbiga drömmar. Annars börjar jag känna mig piggare och orkar mer. Jag var hos läkaren i fredags angående magen och väntar på provresultaten denna vecka.
I fredags firade jag och maken 10-årig bröllopsdag. Vi var iväg över helgen och bodde på hotell. Det var så härligt att bara vara vi två. Strosa omkring hand i hand, prata om allt möjligt och bara mysa ihop :-) Det var välbehövligt för oss båda. Och vi är fortfarande efter över tretton år tillsammans samt efter tio års äktenskap lika förälskade i varandra :-)
Jag hoppas på att kunna åka och lämna Ä denna vecka. Min pappa ska följa med så slipper jag göra det själv. Usch vad det kommer att kännas jobbigt...
Nu ska jag bara ta det lugnt, mysa med hundarna i soffan och slötitta på tv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar