Jag har gått och funderat på hur det är med mitt självförtroende. Hur är det med den egentligen? Har jag större självförtroende än tidigare eller är den lika dålig. Jag fick mitt svar idag när jag skulle köpa busskort. Det stod några människor utanför Pressbyrån och delade ut tidningar. Sedan man flyttade hit upp är man rätt van vid att det delas ut tidningar och broschyrer till höger och vänster. "Ska det vara lite morgonläsning?" frågade kvinnan väldigt trevligt. Jag var på väg att ta den, men såg att det stod "Vakna!" på omslaget. Nej, något från dem från JV vill jag INTE ha! Jag brukar vara dålig på att säga nej till dem, men nu sa jag bestämt "Nej tack, jag är inte intresserad" och gick vidare. Det var ett stort steg för mig. Sist gick det så långt att två av dem var på väg hem till mig på fika! När jag kom ut från Pressbyrån igen frågade en man med en tidning: "Ska det vara lite morgonläsning på tåget?" Jag sa nej tack en gång till! Så stolt över mig själv. Då visste jag att självförtroendet är på topp. Jag gick till jobbet och tog för mig, visade framfötterna och kom med åsikter. (Något som varit svårt för mig under en lång tid). Min avdelning satt och hade planering idag. Vi kom fram till hur vi ska jobba, var både seriösa och hade roligt samtidigt. Det känns jättekul med mina nya arbetskamrater. En 40, 60 och 70-talist som samarbetar. Den ena av mina kollegor sa något som både jag och den andra kollegan höll med om. "Jag känner på mig att det här kommer att bli jättebra. Vi kommer att fungera ihop bra". Så känner jag också. Jag är så glad över mitt nya jobb!
Idag tog jag på mig att städa ena uteförrådet för där var så stökigt. Lite samma syndrom är det här också som på de flesta förskolor. Man vill ha det rent och fint, men det är alltid roligt när någon annan gör det ;-) Eller hur arg katt? ;-) Själv tycker jag det är roligt att se resultatet. Jag tycker det är kul att göra saker som syns en stor förändring på. Jag sorterade alla leksaker och sandlådegrejer i backar. Allt eftersom jag ställde fram dem så att barnen kan nå dem själv kom dem in i förrådet och hämtade saker. Istället för att bara grabba åt sig något, stod de en stund, tittade på sakerna och funderade på vad det ville leka med. Det var jättekul att se! :-) Min ena kollega har fått någorlunda ordning i vårat förråd på avdelningen. Hon stannade över två timmar igår för att sortera där. Idag på planeringen sa jag till henne att jag vill gärna också sortera där inne så får jag bättre överblick på vad som finns där inne. Nu är det i alla fall så pass i ordninggjort att man kommer in där :-D
Igår när jag kom till jobbet hade mina kollegor möblerat om lite. Det blev jättebra och var ungefär som jag själv hade funderat på att man kunde göra. Jag har inte riktigt koll på vad som finns att tillgå, men försöker hela tiden när jag har en stund över få en bild av detta. Det känns botten att börja först 9.30 som igår. Känner att jag har noll koll när jag kommer dit.
Pratade med Ns blivande dagmamma. Hon undrade om vi ville att N skulle börja redan nästa tisdag. Varför inte egentligen, tyckte jag. Hans inskolning kommer nog gå smidigt och vi tvivlade båda på att det skulle ta två veckor. Vore bra om den började redan nu i augusti, så slapp jag missa två veckor på jobbet i september. Då har vi inskolningar av nya barn och det vore kul att vara med ända från början. Jag ska prata med mina kollegor imorgon vad de tycker. Om det blir så måste jag ändra datumet på min ansökan om föräldraledighet på jobbet, samt dagarna som jag ska ta ut föräldrapenning från försäkringskassan. Det är ju bara nästa vecka som N ska vara hemma, sedan börjar han ju ändå. Varför inte lika gärna börja en vecka tidigare :-)
Det börjar rulla på för maken på nya jobbet. Han tackar mig för att jag ställer upp så mycket. Jag kommer att vara själv med barnen på kvällarna, vi tre äter middag ensamma och jag nattar dem själv. När maken kommer hem går jag ut med hundarna. Förhoppningsvis kommer jag att orka träna med dem också ;-) Annars får det bli helgträningar. För mig är det självklart att jag ställer upp för min man. När vi gifte oss lovade jag att alltid finnas där och det menade jag. Hans chef bad honom att hälsa mig igår att jag var den bästa säljarhustrun som dem haft då jag ställer upp så mycket på att maken kommer hem sent på kvällarna. Visst, det kan bli lite tufft ett tag, men det belönar sig längre fram :-)
Det är en helt ny vardag här hemma och snart förändras den ännu mer, men det är verkligen härlig att allt börjat rulla på igen. Att vi inte bara går här hemma hela dagarna och nöter på varandra :-D Det känns bra att kunna säga till sin man att man saknat honom under dagen. När både varit hemma hela dagarna har man ju inte direkt behövt sakna varandra. Då har det nog mer varit att man behöver lite tid för sig själv ;-)
Imorgon är det en ny dag, med nya utmaningar och nya möjligheter. Sov gott
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar