Inte för att jag är gammal eller en hund, men så är det när det gäller mig. Det finns en viss sak som jag inte kan sluta göra och det ställer bara till det. Så har jag dåligt samvete och mår dåligt efteråt. Undrar hur länge det här kan fortsätta.
I fredags hade promenadsällskapet helt glömt bort vår promenadträff :-) Vi ska göra ett nytt försök denna vecka. Bra att det inte blev av, för när jag kom hem efter bara en kort promenad då det blåste kallt och jag inte var tillräckligt klädd, ringde en god vän som dagen innan hade gjort magoperation och nu ville prata. Jag hade bara lite kvar på mobilbatteriet. Lagom för att hinna ta emot ett samtal från Vs skola. Då förstod jag varför promenaden inte blev av. Batteriet hade ju tagit slut eller så hade jag fått säga att jag ringer senare. Hade inte varit kul att göra så med en gråtande vän i telefon. Jag försöker finnas där för mina vänner.
Senare på fredagen började jag känna mig krasslig. Jag skulle hämtat V redan efter lunch då han skulle till BUP. Jag ringde till skolan och sa att han fick stanna normal till och att maken skulle hämta honom. Efter en stund ringde skolan. Jag orkade bara inte svara. Lyssnade på meddelandet istället. Det var V som ringde och var sur på mig. Undrade om jag kunde hämta honom tidigare. Jag ringde aldrig upp. De måste klara av honom i skolan!
Sedan slocknade jag och sov flera timmar. Missade samtal från maken, samtal från Ns dagis plus att de hade varit och knackat på dörren från dagis. När jag vaknade insåg jag att N skulle hämtats för en halvtimme sedan! Vore skönt bara en endaste dag när jag är sjuk på en vardag få vila hela dagen... Blev ingen street mission på kvällen.
På lördagen var det VIP-besök på Junibacken med N, en vän och grannpojken. Han följde med istället för V som tyckte att Junibacken är skittråkig. Han ångrade sig senare, men då var det för sent. Vi hade en trevlig dag. N och grannpojken hade jättekul där. Men jag var bra trött på kvällen. La mig tidigt. Var trött hela söndagen med. Missade kyrkan då jag lekte med N i halvsovande tillstånd. Låg till slut på golvet i hans rum, när vi lekte med teletubbies, och nästan somnade. N blev ledsen när jag sa att jag inte orkade leka mer, så jag satte mig upp och kämpade vidare. För att piggna till lite startade jag vattenlek i handfatet i badrummet. Vi la i teletubbisarna och gjorde virvelström i vattnet så att de åkte runt. Till slut var hela handfatet fullt med även makka pakka, tomliboer, teletubbiesäng, Opsie daisy och iggle piggle :-) Vi hade jätteroligt och blött blev det :-D
Sedan var det vila för mig igen. Slocknade i soffan i några timmar. På kvällen somnade jag mitt i filmen vi såg. Inatt väckte N oss vid två och ville sova hos oss. När jag inte orkade gå upp och fixa vatten till honom, blev han jätteledsen och började skrikgråta. Till slut lugnade han ner sig och då insåg jag att han nog inte ens var riktigt vaken. Så idag är jag lite trött. För att inte tala om maken som går upp redan halvfem! Hoppas på en lugn dag utan samtal från skolan... Det är kort vecka och det är skönt. Inte för att det är ledigt, utan för att det bara är tre dagar som skolan kan ringa... Så ser min vardag ut :-/
På fredag är det äntligen dags för Helsingfors-kryssningen som V fick som belöning när han kommit till ormens huvud i belöningsleken. Det ser han verkligen fram emot :-) Hoppas det bli en kanonhelg med bra väder.
Nu ska jag bara vila och se en film. Somnar säkert ifrån den :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar