Ok, först och främst så känns det som en stor lättnad att inte behöva oroa mig för samtal från Vs skola. Har förklarat för honom vad som gäller. Han vet att om något händer, t ex att han skadar sig, då kommer jag självklart, men inte om han blir sur, arg och tycker det är trist. Han har lyckats lura lärarna några gånger och det har bara handlat om att det var trist i skolan.
Snart ska jag börja jaga min läkare igen. Klockan elva ska jag till kontaktpersonen på samtal. Blir skönt att prata av sig lite och att ha positiva saker att komma med :-)
På onsdag åker maken iväg och kommer hem på fredag kväll igen. På lördag (våran 11:e bröllopsdag) är han iväg hela dagen. Förhoppningsvis kommer mina föräldrar hit och avlastar mig. Jag pratade med dem i förrgår och om det inte kom några läkartider eller dylikt emellan kom de gärna. Håller tummarna så hårt att blodet inte cirkulerar i dem :-) Berättat inget för Viking förrän det är 100 % säkert att de kommer. Känner att jag inte vill prova att vara ensam med barnen. Inte när tröttheten kan slå till när som helst.
På onsdag är det BUP-dags för V igen. Förhoppningsvis kan maken också vara med. Förhoppningsvis får jag tag på överläkaren och kan bestämma trätt med henne också. Det MÅSTE hända något mer nu. På onsdag kväll är det dags för hemgrupp igen. Jättekul! Tycker så mycket om dem kvällarna och till min stora glädje ska vi börja ha hemgrupp varje vecka fr o m nästa termin :-) På söndag ska jag till kyrkan igen. Och nästa söndag på självaste nationaldagen ska jag och min söndagsskolekollega hålla i söndagsskolan igen :-) Ser fram emot det.
Vädret verkar mer lovande idag än vad de sa igår. Solen skiner i alla fall, men det blåser rätt kallt. Hoppas det blir lite varmare under dagen. Igår var det regn och åska. Huvudsaken var att det var kanonväder i lördags på Jesusmanifestionen. Det var runt 25 000 människor där! Fick höra lite om det igår och kände att jag såååå gärna hade velat vara med. Gör ett nytt försök nästa år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar